Svårt att vara ödmjuk då man vet att man är bäst

Efter några hektiska arbetsdagar på krogstråket har jag beslutat mig att ta tag i bloggandet igen. Dagarna på stråket har varit roliga, lärorika och sjukt ostrukturerade Jag är van vid ordning och reda, starka ledarskapsstilar och välplanerade arbetslag. Inget av detta existerade. Men på så vis blev denna upplevelse även lärorik. Även om de felade länkarna var mycket uppenbara - och även utan akademiska kunskaper i ledarskap eller liknande kunde vem som helst redan under den första dagen säga åt vilket håll det bar. Jag har även fått vissa fördomar krossade och bekräftade. Dock har jag insett att rätt är inte alltid rätt. Det finns alltid två eller flera perspektiv och synsätt. Jag kan dock berätta för er att det är svårt att vara ödmjuk då man vet att man är bäst ;) Ta mig inte fel - förstå paradoxen. Men jag har också förstått att även om jag vet i mitt hjärta att jag har rätt eller att mitt sätt är det enda rätta, så kan jag faktiskt låta andra få sista ordet. Förlorar jag inget på att ta ett steg tillbaka, så kan jag gärna låta andra hållas. Då kan jag luta mig tillbaka med armarna i kors, med ett nöjt leende och bara observera. Jag behöver med andra ord inte hävda mig eller argumentera allt. Är jag trygg i mig själv så kan jag låta andra hållas, en skön insikt.

Nu ska jag inte bara vara negativ för jag har träffat en del riktigt sköna människor med. Bland annat Elin som måste vara den absolut coolaste smartaste och kaxigaste tjej jag träffat på mycket länge. Men även några killar som är riktigt bra, dock kan jag inte ens stava till deras namn men de vet vilka de är. Självklart ska killarna i ständut blakk få en eloge och stort tack, varför vet de själva.